Nya elektriska stadsjeepar osar inte precis av aerodynamik, men de ska inte titta på hundens hår. Nedan är en bild på en helt ny högbyggd bil och ett 20 år gammalt aerodynamiskt underverk för sin tid. De två bilarna har otroligt samma Cw-värde.

INFORMATIONEN OM LUFTMOTSTÅND ÄR INTE KORREKT.
(UPPDATERAD 03.07.2022-XNUMX-XNUMX) /TERJE
Samma aerodynamik
Honda Insight mk1 lyfts idag fram som en framtida klassiker. Hondas tidiga hybridkoncept presenterades innan Toyota introducerade Prius. Men det är det inte hybridlösningen det gör bilen "cool" idag - det är den futuristiska designen. De som körde runt i en Insight i början av millenniet signalerade "miljöskydd för hela slanten". Dagens bmw ix, å andra sidan, är en skrymmande och tung SUV – nästan 5 meter lång, nästan 2 meter bred med en nettovikt på över 2,5 ton. Angiven luftmotståndskoefficient är endast 0,25 cw. Den är förvånansvärt densamma som Hondan med "fenderskirts", Kamm-profil och en antydan till "boat tail".

BMW:s nya elbilar
Ett cw-värde på endast 0,25 är inget mindre än imponerande på en så högbyggd SUV bmw ix! xDrive50 har ett batteripaket på hela 105,2 kWh, två elmotorer på totalt 523 hästkrafter och en räckvidd på 630 km enligt WLTP tillsammans. Just nu finns det cirka 1500 XNUMX iXs på norska vägar. BMW i4, dock är för närvarande en sällsynt syn. Men nu rullas den ut för fullt. Många har valt denna ursnygga Gran Coupé som nästa bil. Luftmotståndskoefficienten är 0,24 – och därmed i paritet med konkurrenter som Tesla och Xpeng P7. Batteripaketet i toppmodellen M50 är på 80,7 kWh och ger en hyfsad räckvidd på 510 km (WLTP). Två elmotorer ger 544 hästar med drift på alla hjul. Om man tittar på luftmotståndet, enbart, gör det skillnad om man väljer den höga eller låga bilen.
Uppmätt effekt av aerodynamik
Allt som krävs är lite motvind och blöt väg innan räckvidden minskar märkbart. Det är klart att luftmotståndet också spelar roll, men det är svårt att kvantifiera vad gäller förbrukning och räckvidd. Ser vi till modeller som levereras i både högbyggda och lågbyggda versioner ser vi att fabrikssiffrorna för utbud påverkas i mycket liten utsträckning. Detta kan delvis förklaras av att testbilarna körs inomhus i laboratorier där effekten av luftmotståndet är beräknad - inte mätt.
Om vi jämför WLTP-siffrorna mellan höghuset Audi e-tron och den mer coupélika Sportback-utgåvan ser vi att skillnaden i räckvidd bara är 8 km till Sportsbackens fördel. Vi ser liknande samband mellan Volkswagen ID.4 og ID.5, och mellan Volvo XC40 og C40. Även om delar av WLTP-mätningarna körs i högre hastigheter än vad vi har i Norge, har skillnaderna i luftmotstånd inte någon nämnvärd inverkan på räckvidden. US EPA (Environment Protection Agency) testar alla bilar i termer av MPG (miles per gallon). En mätenhet har införts för elbilar MPGE där elförbrukningen (kWh) omvandlas till bränsle. Bilarna testas både vid stadskörning och motorvägskörning. Här kan skillnaden mellan motorvägsförbrukning och stadsförbrukning berätta hur bra bilarna klarar höga hastigheter – och därmed ge en fingervisning om de aerodynamiska egenskaperna. EPA-resultaten visar att vissa modeller klarar höga hastigheter bättre än andra, men det finns ingen signifikant skillnad mellan högbyggda och lägre byggda varianter av samma fabrikat/modell.
Som kuriosa kan nämnas att Taycan Porsche med 2-växlad låda faktiskt uppnår ytterligare räckvidd på motorvägen än i staden.

Hur mycket påverkas räckvidden av aerodynamik?
Teaslike.com visar tabellområden givet olika hastigheter. Om vi väljer 2019 Tesla Model 3 LR AWD med 19 tums hjul visar tabellen att räckvidden krymper med 28,7 % genom att öka hastigheten från 100 km/h till 130 km/h under gynnsamma förhållanden. Motsvarande siffror för Nissan Leaf (obekräftat ursprung delas på en forumsida) – visar att Leaf mk1 med ett 30 kwh batteri minskar räckvidden med 32,7% vid samma hastighetsökning. Om man antar samma körförhållanden kommer skillnaden mellan de två bilarna endast att uppgå till 4 % av räckvidden. Nissan Leaf 1 har en luftmotståndskoefficient på 0,28, medan Tesla Model 3 har 0,23. Luftmotstånd är bara en av flera faktorer som påverkar räckvidden, såsom däckets egenskaper och vikt. Kanske hade skillnaden i räckvidd varit större om båda bilarna kört på samma däck och riggats upp med samma vikt? Kanske inte? Effekten av aerodynamik är svår att mäta i praktiken.
Cw för populära elbilar
Det allra bästa:
Mercedes-Benz EQS: 0,20
Porsche Taycan Turbo: 0,22
Tesla S (nuvarande modell): 0,208 (2012 hade Tesla S 0,24)
Bra:
Tesla Model 3: 0,23
Xpeng P7: 0,236
BMW i4: 0,24
Jämförelse:
Audi
– e-tron: 0,28, räckvidd: 405 km
– e-tron Sportback: 0,26, räckvidd: 413 km (+2%)
Med en kameraspegel reduceras luftmotståndskoefficienten med 0,01
Tesla
– 2021 modell Y LR: 0,25, 70 kwh, räckvidd 507 km
– 2020 modell 3 LR: 0,23, 70 kwh, räckvidd 560 km (+10 %)
– 2021 modell 3 LR: 0,23, 80 kwh, räckvidd 614 km
Volkswagen
– ID.4: 0,28, räckvidd 514 km
– ID.5: 0,26, räckvidd 519 km (+1 %)
– ID.4 GTX: 0,29, räckvidd 478 km
– ID.5 GTX: 0,27, räckvidd 487 km (+2 %)
Volvo
– XC40 (408 hk): 0,34, räckvidd 421 km
– C40 (408 hk): 0,319, räckvidd 437 km (+4 %)
Andre
Polestar 2: 0,278
Ford Mustang Mach-E: 0,285
Hyundai Kona: 0,29
Jaguar I-Pace: 0,29
Xpeng G3: 0,29
Hongqi E-HS9: ~0,34
I jämförelse
Ferrari 488: 0,324-0,330

slutsats
Det finns ingen nämnvärd fördel i förbrukning och räckvidd mellan högbyggda och lågbyggda varianter av samma modell/märke – i alla fall inte inom norska hastigheter. En jämförelse mellan två olika märken/modeller med liknande batterikapacitet, vikt och motoreffekt kan ge oss en fingervisning om hur aerodynamiken påverkar räckvidden. Tesla Model Y LR har till exempel 86 km bättre räckvidd (WLTP) än Volvo XC40 Recharge 408HK. Eftersom de två modellerna är jämförbara vad gäller batterikapacitet, vikt och motoreffekt kan skillnaden i räckvidd till stor del hänföras till Volvos luftmotståndskoefficient på 0,34 mot Teslas 0,25.
Vad är bra och vad är dåligt? Ingen av elbilarna som nämns i detta inlägg har dåliga aerodynamiska egenskaper. I det här företaget skulle även Ferrari 488 ha "högt" luftmotstånd och dålig aerodynamik.

Se även


