Hade inte Citroen DS tillverkats hade nog många av bilarna sett annorlunda ut idag.
Porsche 911, till exempel. De kopierade den bakre delen av Citroen DS till sin egen 911-modell. Jag vet inte om de hade något avtal med Citroën, men det spelar ingen roll. Citroëns "gudinna" hade förändrat bilindustrin.
Citroën DS blev en bil som representerade avancerad teknik, design, komfort och sofistikerade lösningar och en symbol för fransmännen. Den vann stor popularitet även här hemma, om än inte lika älskad som längre söderut i Europa. Den fick rykte om sig att ha fler fel än genomsnittet, och att flera av de tekniska lösningarna, inklusive fjädringssystemet, sades vara svåra att reparera. Sanningen var att kylan och vägsaltet fastnade käppar i hjulen. Därför ser jag när jag hittar DS på bilträffar i Norge att det mesta är importerat nyligen, ofta totalrenoverat. Det finns få original norska DS på vägen.
Jag är i Citroëns hemland, Frankrike. Det finns inte särskilt många DS här heller, men nästan alla är originalbilar. Jag tar veckolektioner i franska samtal på ett ställe där grannen äger en stor DS i vinröd med vitt tak. Jag har inte kunnat fota den här bilen då den står parkerad på privat mark. Men idag hade min lärare frågat ägaren om jag fick ta bilder. Han hade därför kört ut sin Citroën på gatan för en fotografering. Bilen har ägts av samma familj sedan ny. Det är en 1971 års modell med dubbla strålkastare som följer vägen. Det var 1968 som Citroen DS/ID fick en ansiktslyftning. Sedan fick den även en omdesignad instrumentbräda som mer liknar samtida bilar
Den vinröda Citroen DS från Langedoc-regionen är helt original. Under loppet av fyrtio-någonting år har den fått ett nytt lager färg. Obligatoriskt, enligt ägaren. Som begagnad bil bär den en vacker patina som vittnar om en original, autentisk, ren, hälsosam och rostfri bil. En bil flera av företagen som livnär sig på att restaurera DS:ar skulle förmodligen vilja lägga vantarna på Då skulle de uppgradera den hydropneumatiska fjädringen med delar från XM. De ska uppgradera bromsarna med delar från CX. De kanske vill måla bilen svart eller grå, beroende på vad som är på modet just nu, och byta ut originalinredningen mot nytt läder med huvudkuddar. Den kommer då att erbjudas till försäljning i samma prisklass som en ny, påkostad familjebil kostar idag. Kanske skulle den säljas till Norge som veteranbil.
När jag tar bilder måste jag vara försiktig så att mitt ansikte inte reflekteras i de fullkromade originalhjulskåporna. Jag noterar hur bra gummidelarna ser ut för sin ålder. Det här är en bil som lever i bästa möjliga hälsa, och kommer att göra det i många år framöver med god omvårdnad. Såna här fina originalbilar ska inte renoveras.
Kärt barn har många namn. På baksidan står det "D Super", vilket för tankarna till DS. Men DS är nog ingen teknisk beteckning. Uttalat på franska låter det som "Déesse", franska för gudinna. Typisk franska. I de skandinaviska länderna kallades det något så oromantiskt som "padda". Den ser ut som en padda, och med den hydrauliska fjädringen kan den röra sig som en padda, inklusive att höja sig själv upp och ner. Och padda är absolut ingen dålig term för en bil. Audi använder för närvarande en ödla för att beskriva sitt fyrhjulsdrivna system. Om Citroën hade valt att kalla sin DS för "padda" hade den hetat "crapaud", uttalas "krapå". DS låter mycket bättre.
Dessutom är gudinnor kända för att leva mycket längre än paddor.
Se även
