Bilutställning Lillestrøm

Nova Spektrum i Lillestrøm består av utställningshallar som lämpar sig för bland annat bilutställningar. Vi har varit på Oslo Motor Show och eCarExpo.

Oslo Motor Show 2021

Posted 30/10/2021 by Terje Bjørnstad

Årets nyheter

Chevrolet Corvette C8

Den är inte helt ny – men ny för många – inklusive mig själv. Chevrolet Corvette C8 är inte något man ser varje dag – åtminstone inte på nära håll. Corvette Club Norge ställde upp med en privatägd Corvette Stingray. C8:an har en mittmonterad, långmonterad motor – 6,2 liter, 502 hk och en topphastighet på 321 km/h. Motorn syns genom bakrutan. Fronten och luftintagen på sidorna ger associationer till både Ferrari och Ford GT mk2, som också visades upp på mässan.

Ferrari Monza SP2

Detta måste kallas en bil för excentriska rikedomar. Det kostar 18 miljoner norska kronor före norska skatter. Den har en 6,5 liters V12, 810 hk 7-växlad dubbelkopplingslåda och bakhjulsdrift. 0-200 försvinner på 7,9 sekunder. Min första tanke är hur det känns i 200 km/h utan vindruta, men det borde inte vara några problem. Aerodynamiken måste säkerställa att ytan inte pressas platt i hastighet.

Privatägda bilar

En separat hall avsattes för privatägda, nostalgiska bilar. Bilklubbarna ställde naturligtvis upp med medlemsbilar på Oslo Motor Show 2021. Här är det lätt att hamna i de bilar vi minns från vår egen barndom – både bilar i våra drömmar och i vårt dagliga liv. Jag skulle hävda att Ford Capri 3000 var något folk drömde om. Likaså BMW:s mycket futuristiska "sharknose" från 60-talet. Lotus Esprit du kanske hade en affisch på i pojkrummet. Men BMW 2002 och Granada var något på gränsen. För de flesta av oss var de också drömbilar. Jag fick en närmare titt på en 1973 Granada 2300 Coupé i original spec. Den vackraste Granada-interiören jag sett på senare tid! På baksidan av väggen fanns en Granada 1977 Coupé från 3000 – den nya modellen utan "colaflaskan"-böjen på den bakre sidorutan.

oslo motormässa — 1973 Ford Capri 3000 GXL

Kommersiellt fordon

Precis som tidigare år finns det mycket nostalgi att finna i tungtransporthallen. Hytterna på dragbilarna från 70- och 80-talen ser små och slitna ut jämfört med dagens dragbilar. Vilken tur var de som fick jobb på en sådan rigg! På nyhetsfronten fokuserade jag på två bilar. Ford F-Max och nya E-Transit. Båda tillverkas i Ford-fabriken i Otosan, Turkiet.

1972 Opel Blitz med 6-cylindrig bensinmotor

modulärt tåg — Scania R650 modulär lastbil typ 1

Ford E Transit

Idag tillverkas alla Transits på samma plats och skickas över hela världen, även till USA. Ford E-Transit bygger på teknik från Mach-e, och har en räckvidd WLTP på 317 km. Jag tror att detta kommer att vara ett välkommet tillskott till den växande varudistributionsindustrin.

fordotosan — Från Ford Otosan, Turkiet. Till exempel de nya e-Transit och F-Max som vill in på de nordiska marknaderna

Ford F-Max

Kommer du ihåg Ford Transcontinental? Många gör det inte. Bilarna tillverkades mellan 1975-1984 i ett samarbete mellan Ford i NL och Storbritannien. Utrustade med kraftfulla Cummins-motorer var de tuffa lastbilar. Men Fords lastbilstillverkning blev så småningom en del av Iveco-samarbetet – och Transcontinental följdes aldrig upp. Kanske inte förrän nu. Ford Otosan söker nu samarbetsavtal i Norden. Det är alltså inte Ford Norge som ska följa upp eventuella kunder. Jag har svårt att se hur de ska få fäste här, trots att bilarna är toppmoderna med bränslesnåla drivlinor. EcoTorq-motor på 12,7 liter, 500 hk och 2500 Nm. Bilen som visas har en automatisk 12-växlad automatlåda från ZF.

Dragplåstret

falgstad lincoln — 1937 Lincoln Model K Semi Collapsible Convertible (första ägaren var Kirsten Flagstad)

Kirsten Flagstads Lincoln från 1937 har fått mycket pressbevakning de senaste dagarna. Den avtäcktes precis innan jag kom och många ville ta bilder. Enligt vegvesen.no är bilen en Lincoln Model K 359-B V12 Semi-Collapsible Cabriolet. Det är 1 av totalt 7 byggda bilar och tillhörde dåtidens högsta lyxklass. Bilen ska ha fått som gåva från Metropolitan Opera i New York som tack för Kirsten Flagstads insatser. Hennes föreställningar räddade operan genom svåra krisår. Bilen har köpts tillbaka till Norge av Norska Bilhistoriska museet i Lillehammer. Den presenterades på museets monter tillsammans med inredning som skulle skapa en riktig tidstypisk färg från 30-talet.

Fakta om Oslo Motor Show 2021

webbplats: www.oslomotorshow.no
Plats: Norges Varemesse, Lillestrøm
Datum: 29–31 oktober 2021
Entrébiljett: 310 NOK (vuxen)

Se även

Oslo Motor Show 2019

Posted 28/10/2019 by Terje Bjørnstad

Utställningen täcker ett brett spektrum av motorrelaterade områden. Följ med oss på en resa bland vackra och speciella donationer!

En underbar Fastback

Jag väljer att använda bilden av den gula Laddaren som huvudbild. För det första är det imponerande att se en bil över 50 år som är helt fläckfri. Podiet är upplyst underifrån och döljer ingenting. Inuti ger fastback-formen inte mycket utrymme. Den stora bilen är endast en 4-sits, och de två separata baksätesryggarna kan fällas ner som fällbara säten. Det finns ett öppet bagageutrymme på baksidan.

Oslo Motor Show 2019 — Volvo V90 – modifierad med sänksats och WCI vattenkyld MD1 hjul. Ser väldigt bra ut.

Gatubilar som även kan fungera för daglig körning

V90 ser fantastisk ut. Det fungerar utmärkt för alla dagliga transportändamål. Föreställ dig att du kombinerar din motorhobby med din vardagsbil. Med en lite generös budget kan du sluta med en sådan här familjebil.

Jag skulle aldrig ha gissat att denna ursnygga gatubil faktiskt är en Hyundai Veloster. Det var inte bara ett blickfång på mässan, utan det kan också användas som ett dagligt transportmedel. Sådana här fordon lyser upp trista och höstiga vardagar.

Är världens vackraste bil en Ford?

Kanske en av världens vackraste bilar? Italiensk design – Sergio Sartorelli . Tillverkad av OSI (Officine Stampaggi Industriali, Turin). All mekanik levereras dock av Ford i Köln, baserat på vad de hade på hyllorna där. Det betyder att även om bilen ser ut att kunna hantera både 8 och 12 cylindrar, har den vanliga Ford-motorer i sig. 2,0 – 2,3 – V6:or som fanns i dåtidens Taunus 20M. Det är mycket sällsynta bilar. Av de 2200 som producerades finns knappt 200 kvar.

På tal om världens vackraste bilar så tror jag att OSI måste dela titeln med den här. Jag är frestad att kalla det retrodesign. Ford GT (2005-2006) påminner utan tvekan om den klassiska Ford GT40.

Jag ska inte dölja att det är klassiska bilar och bilhistoria som fångade mitt intresse på utställningen. Det är inte varje dag man ser en Ford Cortina mk2 Crayford. Crayford var känd för att konvertera Ford Cortina och BMW 02-serien och 3-serien till bland annat cabriolet. Den gröna Cortina cabrio är en original Crayford, restaurerad i Norge för cirka 10 år sedan.

Modiga män i skröpligt hantverk

Norska vägmuseet representerades bland annat av en vinröd Troll och en Moskvitch 407. Trollbilen byggdes med ett komiskt upphöjt tak, förmodligen för att ägaren var ovanligt lång. På den senaste resan hade växellådan – eller differentialen – fastnat. Sedan dess har bilen donerats till ett museum. Trollhistorien är fascinerande. Jag köpte "Drömmen om Troll" på mässan av författaren Paal Kvamme. Jag kommer att recensera boken här när jag har läst den. Visste du att Trollprojektet mötte politiskt motstånd från Gerhardsen själv? Egen bilproduktion skulle kunna lägga sordin på handelsavtal mellan Norge och Sovjetunionen. I regeringskvarteret var det verkligen inte Troll som skulle bli Norges favoritbil. Det var Moskvitch!

Det var fördelaktigt att köpa en Moskvitch runt 1960. Jag fascinerades av 1961 års modell som var utlånad från Norska Vegmuseet. Ägdes tidigare av ett gift par i Oppland som inte hade körkort själva. De fick en snäll granne att köra dem varje gång de behövde använda bilen upp och ner från stugan i bergen. Med bara några tusen km på disken sattes Moskvitchen så småningom in i ladan täckt med ett tjockt lager filt. Problemet med bilar, som Moskvitch, var att ingen brydde sig om att ta hand om dem. Jag minns väl Moskvitch 407. Min pappa hade en 1959 års modell. En dag rök rattstången. Inte träet - utan själva spöet! Sedan fick han tag i en kollisionsskadad 1961 års modell som han tog delar av, innan han sålde den vidare. Jag minns att jag som liten pojke "körde" på innergården. Vackaren utan rattstång hade då blivit behagligt lätt på ratten.

vw id.3 — Snart syns det överallt, men jag tror knappast turkos blir majoritetens favorit. ID.3 1ST.

Klassiskt i alla fall

Om framtiden är laddningsbar kommer bilarna att designas som elbilar från grunden. Då kan man uppnå optimal rymdutnyttjande och aerodynamik. Idag är det bara Tesla som har uppnått detta. Jag tror att biltillverkare inte vågar avvika från dagens designstil av rädsla för att förlora köpare. Det är precis som i bilens barndom. Då byggdes bilarna som hästdragna vagnar . Volkswagens nya ID.3 verkar vara den första modellen efter Tesla som tar detta steg. Kommer ID.3 att bli en succé? - Liksom Golfen på sin tid var? - Eller kommer ID.3 att bli en ny K70? K70 planerades med en Wankelmotor , men fick en bensinmotor istället. Hur som helst kommer ID.3 att bli en framtida klassiker.

mr bean mini — Hans bil var här, men var var Mr Bean?

Bilarna som skapar shower

Matchande färger. Volvo 121 Amazon bredvid nya Globetrotter XXL.

Rockabilly och Brylcreem 1954 Chevy 210.

vw delat fönster — Bubble med delad bakruta är redo att delta i lopp.

Mercedes-Benz W111 Coupé

Jag avslutar turen med en annan bil på ett underbelyst podium. W111 är den interna beteckningen för Mercedes-Benz-modellen som även kallas "Grosse Heckflosse" - Mercedes-Benz med sexcylindriga motorer och fenor. Den dök först upp som en '59-modell och ersattes delvis av W108 1965, när den spetsiga fendesignen inte längre var på modet. Coupéversionen tillverkades från 1961 till 1971. Under andra hälften av 60-talet fanns den med V8-motorerna på 3,5 och 4,5 liter. Den hör säkert hemma i avdelningen "Världens vackraste bilar".

Se även

Oslo Motor Show 2018

Posted 31/10/2018 by Terje Bjørnstad

Redan från tågstationen i Lillestrøm lade jag märke till flera killar som jag. Lite äldre, med allvädersjackor, ryggsäck, vandringskängor. Fågelskådare?

Eldorado för bilspotters

Nej, det var hobbyfotografer som tidigt var på väg till Norges Råvarumässa för att säkra bilder innan de stora horderna av allmänheten strömmade till. Jag mötte dem på mässan med linser och utrustning, och ett öga för vinklar och ljus. Själv pillade jag runt med min lilla enhandskamera och fotade lite i vånda. Jag har en tendens att glömma bort att ta bilder när jag hittar något riktigt intressant, - eller kommer in i en konversation med någon.

Stort urval

Det är lätt att tappa spåret. För entusiaster spelar det ingen roll, så länge det handlar om motorgrejer. Superbilar, motorsport, klassiker, hotrods, veteranbilar, tunga bilar, motorcyklar, verkstad, garage, utrustning och tidningar. Fast bottenpluggen måste för länge sedan ha gått ur biltidningsmarknaden. Jag har sagt upp alla mina prenumerationer efter att jag fick reda på att tidningarna låg oöppnade i sin plast.

Bilder från Oslo Motor Show

När såg du senast en Ford Escort mk1 1100 eller 1300? Många har sedan länge förvandlats till Escort Mexico eller RS2000. En sak är åtminstone säker: hittar du faster Dagmars gamla mk1 Escort i ett torrt garage så har du hittat en skatt.

Det är sällan man stöter på en Cortina GT mk2 i originalskick. Ännu ovanligare att se en i denna färg. De flesta var röda eller vita. Det här är en bil med norsk historia. Den gick först som demobil till Fords huvudkontor i Kolbotn. Den nuvarande ägaren köpte den från ett dödsbo. Den hade stått i ett torrt luftigt garage och körsträckan är nu 15 000 mil! Inuti ser det helt nytt ut. Inga sprickor i toppen av instrumentbrädan. Den lilla panelen med extraklockorna är intakt.

Originalbil

Den här bilen är så original som en 50 år gammal bil kan bli. Original 13-tums hjul med kåpor och dekorationer. Modellen är 1968, vilket är innan det lilla ansiktslyftet kom 1969. Då fick Cortinas bland annat Fords nya ratt med stötdämpare, nya invändiga dörrhandtag och en något omarbetad grill – blå färg runt C-märket i mellan- och mattsvarta partier i revbenen. Det enda som saknas är de periodiska speglarna på framskärmarna.

Jag kunde inte förmedla det exakt här. Men det är en speciell känsla att sitta bakom ratten i en XK150. Förvånansvärt bekväm sits, den stora ratten och den enorma huven (på alla sätt känns det).

Lastbilssektionen var mycket populär. Det var en blandning av nostalgi, nya fordon, inklusive Renault, och magnifika showbilar. Jag var fixerad vid de nostalgiska bilarna, den senaste Scanias och tidiga Volvo F-serien. Scania munkorg med V8 är en av de tuffaste sakerna som tillverkas i Europa. Volvo F12 Globetrotter var på sin tid flaggskeppet för Volvo Last, - en våt dröm för alla unga tungtransportförare för snart 40 år sedan.

Detta är en sällsynt syn i Norge. En Toyota byggd för kungar och presidenter. Jag tror aldrig att några vänsterstyrda versioner gjordes, eftersom Century i första hand är avsedd för japanska kungligheter och stats- och affärseliter. Det är märkligt att Toyota har producerat – och producerar – en bil som står så nära Lexus. Det är åtminstone första gången jag har kunnat studera en Toyota Century på nära håll.

I efterhand framstår Taunus 17 M P3 som en väldesignad bil som har introducerats för 1960 års modell, då alla bilfabriker med självrespekt tillverkade bilar med fenor. På P3 är allt rundat och ovalt – och måste ha varit väldigt före sin tid. I Tyskland går Taunus P3 under namnet "Taunus Badewanne" (Badkar Taunus). Bilen på bilden är en skåpbil - panelbil - baserad på 3-dörrars Turnier.

Fler bilder

Se även

Oslo Motor Show