Personen som utvecklade Amphicar var en tysk som hette Hanns Trippel. Han hade arbetat med utvecklingen av amfibiefordon hela sitt liv. De första såg dagens ljus redan 1934. Då tillverkades flera fordon för att användas av försvaret i Tyskland.
En uppfinningsrik ingenjör
När Trippel skulle börja bygga och tillverka bilar efter kriget 1949 blev det mer fokus på vanliga bilar. Han visade upp en helt ny bil med dörrar som öppnades. Lösningen patenterades av Trippel. Liknande dörrar användes på Mercedes 300 SL "Goldwing" från 1954. Trippel konstruerade även ett antal småbilar. Patent och rättigheter såldes till flera tillverkare som ville sätta nya bilmodeller i produktion. Även den norska bilen Troll byggde till en början på en Triple-konstruktion.
Skapad för fritidsmarknaden
Men ingen av de nya designerna blev någon framgång, så Trippel valde att återvända till sin stora passion, som var amfibiefordon. Resultatet blev Amphicar. När prototypen visades på bilsalongen i Genève 1959 var det en sensation. En stilren kombination av bil och båt var något som borde tilltala flera köpgrupper. Tillverkaren hade den stora fritidsmarknaden i åtanke när planerna gjordes. Man visste att huvudmarknaden skulle vara USA, där folk hade både pengar och fritid. Men Europa var också en möjlig marknad enligt tillverkaren.
Fick prova det i ett norskt fjällhem
Den sattes i serietillverkning 1961 och tillverkades fram till 1968. Den totala produktionen var endast cirka 4000 1964 bilar totalt. Merparten av bilarna såldes i USA, men några såldes även här i Norge. Den visades på bilutställningen på Sjølyst 1964. Det kan också nämnas att Aftenposten hade en provning av Amphicar på Hardangervidda där den testades både i terrängen och i några fiskesjöar med gott resultat. Amphicar var en relativt dyr bil. Priset i Norge 26 var 000 16 NOK (Triumph Herald med samma motor kostade 150 XNUMX NOK)
Nyckeldata Amphicar
Längd: 428 cm
Bredd: 156 cm
Höjd: 148 cm
Motor: 1147 ccm, 43 hk
Toppfart: 120 km/h
Se även
Anders de Lange
Anders de Lange skriver om bilhistoria. Han har skrivit om bilar och bilhistoria i över 30 år, gett ut egna böcker och skrivit för norsk bilpress.
Aftenposten fångade flera öringar i Skarvsvannet efter en ansträngande tur från Solheimstulen turiststuga. Expeditionen måste beskrivas som ren "galimatias". Journalisten Einar Fr. Nagell-Erichsen konstaterade då att "-Vi hade en känsla av att köra i något som representerade framtiden och kan bara beklaga att tillverkaren inte har funnit det möjligt att tillverka fordonet med fyrhjulsdrift." Året var 1963.