Kommer ProAce att bli ett HiAce?

Kommer du ihåg HiAce – alla hantverkares vän?

Bruksbilen som startade och gick i alla slags väder, med en hållbarhet som överträffade allt annat i sin klass. Japansk kvalitet som gjorde stor succé här hemma. Dagens "HiAce" görs i Frankrike tillsammans med nya Peugeot Expert och Citroën Jumpy. Snart rullar även nya Opel Vivaro ut i samma färg, även om den kommer att tillverkas i Luton, Storbritannien.

Med bara 1000 XNUMX mil på klockan är det för tidigt att uttala sig om hållbarheten. Jag hade beställt den långa versionen av Toyota ProAce för att transportera möbler upp till familjeanläggningen i Fåvang.

Inte för nordiska killar

Nästan varje gång jag sätter mig i en skåpbil förbannar jag min längd. Jag är 1,88 meter lång. Inte onormalt för en norrlänning, men ca 5 cm för lång för att hitta en perfekt körställning i skåpbilar. Jag förstår skåpbilstillverkarna. Om de tog hänsyn till sådana som mig skulle mellanväggen flyttas 5 cm bakåt – och då skulle det inte finnas plats för tre europallar. En nödvändig kompromiss. Efter lite fram och tillbaka lyckas jag ändå hitta en acceptabel körställning. Ryggstödet ska vara rakt upp, sitsen hela vägen bakåt och något upp, så jag får lite lårstöd för vänsterbenet åtminstone. Justerbart svankstöd är ett plåster på såret.

Komfort

Hustrun var där. Vi lägger ner mittarmstödet med ett vridbart "kontorsbord". Mugghållarna är inbäddade i instrumentbrädan. Det var i princip helt okej att sitta långt ovanför trafiken, med kaffekoppen framför sig. Det enda som saknades var ett paket kex eller kakor.

"Inte särskilt bekväm för ryggsmärtor" det kom från passagerarsätet. Det dubbla passagerarsätet är endast för transport, inte tröst. De påminner om flygstolarna på Ryanair. De första två timmarna brukar gå bra, sedan börjar kramperna. Men resan på tre timmar upp till Fåvang gick bra.

Stabilt på vintervägar

En full last med ny IKEA soffa och andra möbler staplade in enligt konstens alla regler var fortfarande långt under den maximala nyttolastgränsen på 1371 kg. Den 2-liters motorn på 122 HK och den sexväxlade växellådan drog bra i alla hastighetsområden. Vägen upp var vintrig med tidvis lite lössnö på vägen. ProAce var stabil, även vid filbyte där vi fick forcera kanter med lös snö. Jag tror att lastens vikt bidrog till den goda stabiliteten.

Flyttar man en helg

Det gick snabbare att lossa än att lasta. Medan hustrun monterade ihop den nya IKEA-soffan i loftsallrummet lastade jag bilen igen – andra möbler som vi skulle lämna på hemresan. De två breda sidodörrarna gjorde det lätt att ta sig till. Men att vara en flyttfirma är tröttsamt. Ett bra tips är att knyta lastband runt föremålen för att få ett bra grepp vid lyft. Kvällen avslutades fint med biff, rödvin, ljus och en fantastisk utsikt från den nya IKEA-soffan i loftsalen.

Gynnsam konsumtion

Returlasten vägde nog inte lika mycket. ProAce höll 6:e växeln på klättringar där jag skulle ha varit tvungen att växla ner med den belastning vi hade i uppförsbacke. Vid Øyer kom vi ikapp söndagstrafiken. I hastigheter på plus-minus 70 km/h och minus 9 grader sjönk snittförbrukningen. Mätt på färddatorn nöjde sig ProAce med 0,48 liter per mil mellan Tretten och Hamar. På vägen upp låg vi på hastighetsgränsen mellan 80 och 110 km/h. Då hamnade snittförbrukningen på 0,59 liter/mil efter 24 mil med ett stopp.

122 hästar räcker

Ingenting i ProAce är "made by Toyota". Förutom logotypen i grillen är den identisk med sina franska bröder i PSA-gruppen. Så även drivlinan. 2-liters BlueHDI-motor med 6-växlad manuell låda ger 122 hk och vridmoment på 340 Nm från 1750 varv. Ingen märkbar turbolag, bra dragkraft och bra slag när det behövs. Det finns även en 2-liters med 177 hk i modellutbudet. Jag kände inget behov av mer kraft än 122-hästen. Tyngre laster och släp kan ha fått mig att ändra uppfattning.

Vad du får

Toyota ProAce Comfort L2 (lång) kostar cirka 399 000 NOK. För det priset får du bland annat två skjutdörrar, extra sidofönster på båda sidor, Xenon, LED varselljus, döda vinkeln varning, backkamera och tygstolar med PVC på slitytorna. Luftkonditioneringen måste ställas in manuellt (ingen "auto"-knapp). Värmesystemet fungerade bra. Isfria fönster och varm sittbrunn på ett ögonblick när vi startade upp i minus 15 grader.

slutsats

Jag inser att man förmodligen måste vara för mycket av en bilnörd för att skriva om skåpbilar som har byggts för att uppfylla programmet för företagsflottan. De flesta som sitter bakom ratten har fått nycklarna av sin arbetsgivare. Bara affärer, inget nöje – tillräckligt bra, men ingen lyx. Själv fick jag intrycket av en skåpbil som fungerar bra på snöiga, hala vintervägar och kallt väder. Prestanda och förbrukning är i paritet med de bästa i branschen. Lätt att ladda, lätt att manövrera. Ingen dålig plats att vara på när du behöver ta med dig ett lager fullt av möbler på vägen.

Tiden får utvisa om det blir något HiAce.

Fakta om ProAce

Vikter och mått:
Längd, bredd, höjd: 531 / 192 / 194 cm
Axelavstånd: 328 cm
Egen vikt: 1654 kg
Last: 1371 kg
Lastvolym: 6,1 m3
Max släpvagnsvikt med bromsar: 2500 kg
– utan bromsar: 750 kg