Allt var "i tid och ordnat" inför söndagsturen med elbil. Men sen körde jag iväg...
Min plan var att hämta KIA i Drammen och köra gamla Sørlandske ner till Horten och Omegn Veteranvogn Klubbs bilutställning i Borre. Jag hade räknat ut en körsträcka som borde vara högre än vad första generationens e-Golf och Nissan Leaf 24 kwh klarade av. Det är så vi med räckviddsångest gör när vi ska köra en okänd bil till en okänd plats. Vi planerar in i minsta detalj. Infotainmentsystemet ombord visar räckviddskontroll på kartan, samt en översikt över tillgängliga laddstationer – men jag kollar helst själv. För säkerhets skull. En halvtimme på ChaDeMo snabbladdaren ger 0-80 % kapacitet.
Men på väg ut från Drammen lyckades jag ta fel väg. jag läser Kristiansand, men i ett tanklöst ögonblick tog jag mig istället fram till Kongsberg. Hamnar du inne i tunneln till Kongsberg måste du köra 12,5 km ända till Mjøndalen innan du kan vända och köra tillbaka – samma väg som du kom. Jag såg mitt räckviddskonto falla samman.
KIA Soul har en teoretisk räckvidd på 212 km. Jag tror det stod ungefär 200 mil när jag startade. Efter den ofrivilliga omvägen, - långt in i gamla Sørlandske söder om Kobbervikdalen, - visade instrumentbrädan en räckvidd på bara 151 km. Det bådade inte gott för min räckvidd. I irritationen över att ha kört fel hade jag varit allt annat än lätt på gaspedalen.
Gamle Sørlandske Hovedvei, - tidigare E18, - har behållit hastighetsregleringen från när den var huvudgata. Det betyder 70 km/h nästan hela vägen. Perfekt för elbilar. Jag stängde av luftkonditioneringen, satte växelspaken i "B" för återuppbyggnad av bromsenergi och gjorde mig redo för ekonomisk körning. Håll uppmärksamheten långt framme på vägen och undvik snabba inbromsningar och accelerationer. Belöningen kom ganska snabbt i form av att räckviddsmätaren sjönk mindre än de faktiska körda kilometerna.
Det var Kristi Himmelsfärdsdag och långhelgen. Många hade följt uppmaningarna på radion att ta det gamla sättet. Det var fortfarande bra flyt på vägen ända till Holmestrand. Där tog det stopp, precis som det gjorde förr i tiden när "hela Norge" passerade den lilla staden under berget. Utan luftkonditionering tappade jag ingen ström. Jag njöt av sommarens och havets luft genom ett öppet fönster.
Kia Soul har även en konstgjord motorbroms som omvandlar bromsenergi till elektricitet. Det går inte att justera bromskraften, men det är inte heller nödvändigt. Det passar min smak perfekt. Jag lättar på gasen lite när trafikmönstret tillåter. Inte så mycket att bromsljusen tänds, men tillräckligt för att jag kan se att batterierna laddas. När du väl har vant dig vid denna funktion kan du märkbart öka din körsträcka.
Du kryssar fint i 100-110 km/h på motorvägen. KIA Soul är ingen sportbil. Det rullar ganska mycket. Jag gillar att höga bilar inte är för stela. Du sitter bekvämt högt, som i en Volkswagen Touran. Ljudkomforten är bra. Det mullrar lite från däcken, lite mer än i Audi A3 e-tron jag körde tidigare under dagen, men inte irriterande. Inga högfrekventa vägljud, bara mjukt gummi mot asfalten. Däcken är 205/60R16. Ljudet från elmotorn saknas. Den bullrar så lite att ingenjörerna har lagt till konstgjort ljud vid backning och körning i gånghastighet. Smart.
Gamle Sørlandske är ett okej alternativ till motorvägen nere i Vestfold, speciellt om du är på resa. Innan Nykirke måste du vara uppmärksam, för nästan alla skyltar försöker lura dig in på motorvägen. Jag fortsatte istället på Hellandveien och senare Nykirkeveien. Det är väldigt idylliska landsvägar där man kör bra i 60-70 km/h.
Det första intrycket av interiören är som Leaf och Auris. Men KIA har lyft det genom att ge det ungdomlig design. "Min" bil har en läderinredning. Jag hittade en perfekt sittställning. Däremot är spakarna för sätesjusteringen mjuka och pirriga. Jag försökte sänka sitsen med en spak som jag trodde var gjord för det, men vågade inte använda den av rädsla att den skulle gå sönder. Det är synd att plastprylar för ett par tiotal förstör helhetsintrycket.
På tal om bilens negativa aspekter vill jag också påpeka att varselljusen inte tänder bakljusen. Jag insåg det när bilen bakom blinkade när vi gick in i tunneln på E134:an. Jag tar också med frustration över att navigationssystemet inte inkluderar små gator i Drammen.
Första resmålet på resan var Borre som ligger strax söder om Horten och är känt för sina gravhögar. Jag svängde av vid kyrkan och följde den lilla vägen ner till Borre Familiecamping och båthamnen. Det är nästan så man föreställt sig vikingaskeppen på stranden. Istället skymtade jag skepp i formation söderut mot Slagen. Vackert det också.
Som vanligt hölls bilutställningen på Gamle Borre Station, som idag bara är en gammal byggnad utan järnväg. En perfekt bakgrund för gamla bilar i alla åldrar. Det var god stämning och många besökare. Inte bara gubbar som jag själv, utan barnfamiljer. I en tid med mycket negativt snack om bilar tycker jag att det är viktigt att visa bilar från en annan vinkel, – som något vackert och lite nostalgiskt.
Jag tycker att Kia Soul är en av de tuffaste elbilarna idag. Det beror kanske på att den är baserad på en vanlig häftig vardagsbil, – inte en specialdesignad bil för lågt luftmotstånd och tjusiga elbilseffekter. Jag gillar den funktionella, fyrkantiga looken. Även om man sitter högt, och kupén verkar luftig, finns det inga större utrymmesfördelar i bilen. Passagerare i baksätet har bra benutrymme och är lämpliga för barn på grund av god sikt. Bagageutrymmet är på 281 liter – som VW Polo. Den är helt platt, och ett fack undertill döljer laddningskablarna.
Enligt NCAP säkerheten i KIA Soul är inte bland de bästa europeiska konkurrenterna. Totalpoäng når inte Nissan Leaf. Rapporten pekar bland annat på en ökad risk för skador på överkroppen vid en sidokrock mot en stolpe.
"Min" bil har den högsta utrustningsnivån på 259 900 NOK, vilket inkluderar ventilerade lädersäten, uppvärmda baksäten och parkeringssensorer fram och bak. Priserna för KIA Soul börjar på 224 900 Även den billigaste modellen har LED-lampor, navigering, nyckelfri åtkomst, uppvärmd ratt etc. Listan med extrafunktioner är inte särskilt lång. Det är inte mycket du behöver lägga på vinterhjul och färgtillsatser. Den fina kombinationen svart/rött kostar 5 590 kr.
Med tanke på instegsmodellen får du mycket bil för pengarna. Jag gillar designen på bilen, både invändigt och utvändigt. Det är ingen utpräglat "kåt förarbil" och inte heller premiumklass, - men ger ändå en hög må-bra-faktor vid dagligt bruk, såväl som nöjesresor. Du sitter bekvämt högt. Utrymmesmässigt tillhör den B-klassen, vilket motsvarar Volkswagen Polo. Den är väldigt lätt att köra och kräver ingen tillvänjning. Ratten, växlarna och växlarna är där du förväntar dig att de ska vara.
Och utbudet?
Det praktiska utbudet är helt i nivå med nya Nissan Leaf 30 kwh. Tyvärr försvann de första milen alldeles för snabbt. Men efter att jag gick med i gamla Sørlandske gick det mycket bättre. Jag laddade inte på vägen, och hade fortfarande några mil kvar när jag kom hem. Med mestadels tyst körning, hälften utan luftkonditionering, fick jag 185 km körsträcka i 17-18 graders sommartemperaturer och lätt motvind på vägen hem.
Se även
